Kaloriräkning i skolan

Hej!
Skulle här vilja förmedla en schysst maildialog jag hade med skolan efter att blivit lätt vansinnig på dem.
Har fått veta att skolan omedelbart stoppade kaloridagböckerna.






- Hej Rektorn!
Jag skulle vilja försäkra mig om att ni har en dialog om riskerna med näringsläran i NO och Hemkunskap.
Min dotter i 8.an har efter Kostdagbok mm fått sig konstaterat att hon äter 1500 kcal för mycket på en dag,
det verkar som hon redovisat inkomsterna men inte utgifterna alltså vad hon äter men inte vad hon förbränner.

Idag fick jag ett sms med en äcklad smiley gubbe och texten "Jag äter ungefär 175g fett varje dag man ska äta 15g"
Hur hanterar jag det!?

Jag är inte orad för just min dotter, för hemma försöker vi lära ut tallriksmodellen, ät vad du vill med motta och rör gärna på dig!
Jag tycker att min dotter är smal, men hon har nu fått veta att hon äter för mycket. Hur hanterar hon och andra det?

Om detta räknande blir en inledning till ätstörningar  med de värsta konsekvenserna hos ett enda barn i detta land, så bör man fundera på
hur skolan på bästa sätt informerar eleverna om problemen med övervikt i samhället.
Kanske denna lektionstid skulle överföras till Idrotten?

Jag förstår att jag hemma inte får hela bilden av lektionerna, men jag vet att jag får den information som fastnat i medvetandet hos min dotter.

Jag bifogar detta mail till skolpsykolog och skolsköterska som gärna får maila sina reflektioner även dom.
För övrigt ger jag mitt medgivande till att ni diskuterar detta mails frågeställningar i hela personalgruppen
Med Vänliga Hälsningar
Pappan

- Hej! Det där låter inte bra. Jag skall be skolsköterska och övrig personal fundera över ditt mail.
Jag håller absolut med dig om att kaloriräkning måste finnas i ett vettigt sammanhang om man nu skall hålla på med det.
Vi har alldeles för många unga som är kroppsfixerade som det är. Tack för att du påpekade detta!
Vänliga hälsningar
Rektorn

-Hej!
Jätte tack för ditt mail, både jag och skolpsykologen , rektorn reagerade och är tacksamma för att du gjorde oss uppmärksammade på frågan.
Jag och skolpsykologen planerar att ha samtal med de berörda ämnes grupper  om hur man bäst diskuterar kost .
Den berörda No läraren har vi redan pratat med och det var inte så hon ville uppfattas, hon var glad att hon blev uppmärksammad hur fel hennes budskap blivit.
Hon hade velat mer peka ut hur för lite kcal många ungdomar äter, men här är nog bättre att man inriktar sig på innehåll
näringsmässigt istället för kcalräkning.
Tack än en gång för att du reagerade så snabbt och kontaktade oss
och för att du är en så aktiv förälder.
MVH
Skolsyster

-Hej!
Jag vill bara nämna att om du skulle få någon oro för din dotter gällande maten och att hon börjar försöka dra ner på den så får du hemskt gärna höra av dig till mig om du vill bolla tankar.
Jag håller helt och hållet med dig att ungdomar absolut inte ska sitta och räkna kalorier och intag. Det kan få mycket allvarliga konsekvenser.

Mvh, Skolpsykologen


Det var jätteviktigt det du signalerade och vi har som du vet tagit itu med frågan.
Du skall få en återkoppling så småningom.
Vi uppskattar verkligen när föräldrar påtalar förhållanden som inte är tillfredsställande på ett trevligt sätt.
Vi är ju bara människor och ibland behöver vi rätta till saker och ting.
Trevlig sommar själv!
Vänliga hälsningar
Rektorn


-Hej allihopa!
Tack för att ni reagerade snabbt, och att ni tolkade mig
rätt.
Gäller även berörda lärare!
Nu känner jag mig trygg med att ni hanterar frågeställning
på ett bra sätt!
Det kanske vore bra att ni informerar övriga skolor på
lämpligt sätt så att de
också blir medvetna om hur lätt det kan bli fel.

Trevlig sommar på er!!
Pappan

Barn, Ironi,snippor och snoppar.

Vet inte vem som myntat ordet snippa som motsvarighet till pojkarnas snopp, men bra är det.
Gulligt,vackert och redan inpräntat hos mina små pojkar som med störst allvar inser att flickor också har något.
Ironiska generationen är den född 2008?
Mina yngsta söner tvillingarna på två år hade oerhört roligt vid matbordet hos farmor på gotland i somras.
"mamma har ingen nippa mamma har  nopp"  basunerar de ironiskt ut följt av hysteriska skratt.
Barn verkar tidigt förstå Ironi när den används rätt och på ett humorisktiskt sätt.
Kommer aldrig att glömma den dagen då min äldsta son var ca fyra år.
Vi sitter på bussen och in kliver två pubertets hårdrockare med svarta kläder och långt mellanblont hår.
Vi tittar på de nypåstigna passagerarna och sedan på varandra då säger pojken min-
"Dom va ju olika" följt av ett leende.
Håller med om att man inte ska vara ironsk mot barn men då menar jag på det elaka svåra viset.
Ett klassiskt exempel är lilla Pelle som plockat tulpaner i hyreshusets rabatt, upprymd räcker han över dom till mamma
som svarar- "Nu va du ju riktigt duktig!" och visar med hela sin uppsyn ilska och irritation denna situation kan inte barnet hantera.
Att ge blommor till någon är snällt och mamma sa jag va duktig men hon blev arg, detta får barnet att känna sig riktigt illa till mods.

Så har tycker jag man bör svara.
Mamma - Åh tack Pelle vad snällt och gulligt av dig att ge mig blommor. (Leende)
                  Men vet du vad, dom här fina blommorna som växer här ute i rabatten är still för att alla som bor här i huset skall få se dom när dom kommer och går.
                  Så vi plockar inga fler blommor där, nästa gång du plockar blommor till mig så titta på ängen eller i skogen, där kan du säkert hitta några fina också.
                  (Kram)

Jag tar med barnen.....

Häromsisten åkte jag efter arbetet till förskolan och hämtade mina tre små pojkar 4+2+2 år (ja twins!)
Idag ska ni få följa med pappa till baskets kansliet och byta kvitton mot pengars.

Tillsammans gick vi i de mörka korridorerna under sporthallens golv utan att komma in till kansliet, förmodar att de gått för dagen.

Med oförättat ärende försökte jag få mina bångstyriga söner att gemensamt gå till bilen efter att beskådat fiskarna i simhallens entré.
Väl framme lägger jag kvitto bunden á 2400 :- på biltaket medan jag lyfter in de små i barnstolarna, tänker... glöm nu dom inte där.
När jag spänt två av de tre där bak får jag nu ge mig i kast med en envis kille som intagit förarplatsen och är fast besluten att om vi ska åka
därifrån så ska han köra bilen. Därpå följer en brottningsmatch med förmodligen en av sveriges största och starkaste tvååringar som har ratt och blinkersspak i
ett järngrepp, jag går segrande ur striden och avfärd mot stationen står på tur, vi ska hämta upp barnens kära mor.

När jag svänger vänster i stora korsningen ser jag något vitt skymta förbi i luften?
Jävlar!
Kvittona, jag glömde dom där likförbannat.
En galen kille knappt metern lång skriker fortfarnade efter sitt nederlag i kampen om förarplatsen.
Jag vänder bilen på lämplig plats och söker av hela vägen till och från sporthallens parkering.

På vägen får jag se ett flertal domarkvitton mitt i korsningen men kan ju inte lämna bilen full med barn ock ränna runt  där.
Beslutar mig under tiden att jag kör över domaren Blazos kvitto från en hemmamatch i februari att åka vidare till jakans station där nu frugan står och väntar.
Lämnar med bister min över ratten och ber henne köra mot OK macken jag hoppar av och hon får vänta där på mig.
Jag rör mig försiktig runt i korsningen för att samla kvitton, den tilltagande vinden har nu fått de flesta kvitton att samla sig vid diket på den motsatta sidan av mälarvägen.
Ett kvitto ligger kvar mitt i korsningen, vad ska jag göra?
Efter en stunds tvekan kommer buss 552 i hög fart  och blåser kvittot ur den vältrafikerade korsningen rakt mot mig.
Tack SL det bästa ni åstakommit på länge. Jag kontrollräknar kvittona och till min förvåning har jag hittat allihopa.


Jag kommer vid lämpligt tillfälle utan barnen göra ett nytt försök att överlämna kvittona som nu börjar se rätt slitna ut.

Tänka själv, vaddå hurdå?

Hej nu har då även en 48 årig fembarnspappa anslutit sig till blogglivet.
Varför då jo, här vill och kan dela med mig av min mansroll och mitt föräldraskap.
Av naturliga skäl är det sett utifrån ett manligt perspektiv, som om det nu skulle vara något annorlunda,
självklart så borde det väl inte vara det men ni mammor som läser detta instämmer säkert att vi oftast inte tänker och handlar lika.
Kanske är du av den åsikten att män inte tänker alls och det är vi många som inte gör om vi inte måste.
Om det alltid finns blöjor vid skötbordet, välling i skåpet, rena kläder på hyllan, ombyte,blöjor,haklapp,barnmat,sked,kex och sådana där groteska ostbågar osv i skötväskan kommer
jag aldrig titta i den innan jag ger mig iväg!!
Alltså jag behöver inte tänka och då gör jag det inte heller.
Det handlar inte bara om hushållssysslor utan även andra små underbara saker som födelsedagar tex.
Min fru lärde sig mina sju syskonsbarns födelsedagar blixtsnabbt, isamma takt som hon lärde sig dom glömde jag dom om jag nu någonsin kunnat dom?
När jag var Ensamstående pappa med mina två äldsta barn kunde en panikinförskaffad födelsedagspresent till en ettåring vara typ två bingolotter.
Kanske tillhör du dom som i god tid köpt en present som ligger vackert inslagen och väntar på att tas med till nästa kalas?
Kanske tillhör du dom  som någon gång glömt detta och vänt dig till din man och undrat varför du alltid ska behöva tänka på allt?
Kanske har din man svarat jamen du brukar ju... , det löser sig vi stannar till på vägen och fixar nåt.... ?
Mitt råd till dig som mamma med för mycket som vilar på dina axlar.
Låt pappa vara hemma med barnen minst fyra månader då finns möjligheten att han lär sig ligga steget före.
Släpp måsten som inte är några måsten, även en man tröttnar på att åka till nattöppna macken och handla förnödligheter.
Tänk efter så finns det säkert omvända situationer som tyvärr sällan är lika stor arbetsbörda men som kan få dig att förstå hur vi fungerar.
Om trängselskatten alltid betalas och vinterdäcken är på i tid så är det förmodligen inget du ägnar din dyrbara tid åt att fundera över.
Den falska känslan av trygghet gällande hela hushållet och barnen är ni många kvinnor som invaggar oss män i.
Skäll inte och klaga inte på oss för mot detta är det svårt att försvara sig och det leder sällan till framgång.
Utan släpp på kontrollen låt tvätthögen växa när du inte orkar, låt dammråttorna dansa balett osv
Jag lovar de flesta av oss moderna, gulliga män Vaknar upp!
Och ni kan få ett bestående resultat!

High Five!
(Fembarnspappan)